Att känna en känsla
Det här med o känna känslor. Det här med o acceptera dem. Acceptera att man är arg. Acceptera att man är ledsen. Tyvärr blir jag lättare ledsen än arg. Och jag ber alltid om ursäkt för mig själv o andra o försöker hitta en förklaring till varför jag är så löjlig. Oftast kommer förklaringar som lingonveckan, trötthet eller stress.
Men är jag löjlig för att jag är ledsen? Varför kan jag inte bara få va ledsen utan o behöva be om ursäkter o hitta förklaringar. Jag kanske bara är ledsen.
Jag måste lära mig att känna mina känslor. Känna dem. Ta på dem. Acceptera dem. Utan att dömma mig själv. Utan att ursäkta mig.
Denna vecka lovade jag mig själv o gå ut o röra på mig varje dag. Men inga krav. Inga krav på hur långt eller hur länge. Bara jag gick ut. O det gjorde jag. O vad det gör mkt med mig.
Denna vecka som kommer ska jag mer ta dagen som den kommer. Göra saker som jag mår bra av. Jag känner en inre stress. O då ska jag göra saker jag mår bra av. Varma bad med bikarbonat. Promenader. Gos. Spela hearthstone. Va med mina vänner. Dricka mängder med te.
Ps: jag är inte ledsen, det var bara en tanke om hur jag fungerar o hur jag borde fungera.