Allt jag gör tar energi. Jag märker mer o mer hur utbränd jag egentligen är. Allting tar kraft. Allt från små vardagssaker som att borsta håret, duscha o laga mat till större grejer som att jobba, umgås med folk o kolla på en film. Jag gör det. Men jag är otroligt trött. Så alla ni som inte fått sms av mig. Jag tycker om er o ni är mina fina vänner men jag orkar ingenting just nu o det är ingenting personligt mot någon. Jag är bara trött o behöver den här tiden för o vila. Jag går o lägger mig skittidigt o går upp sent för o sen vila igen. Jag kan knappt läsa en bok förrän jag tappar koncentrationen. Jag får skriva postitlappar till mig själv för att jag ska komma ihåg saker. Ibland upptäcker jag att jag inte lyssnar när nån pratar med mig o jag känner mig jättehemsk när jag upptäcker det. Jag behöver bara vila. Och jobba med mina tankar. Vilket jag gör helatiden. Och jag gör framgångar. Jag släpper mkt fortare mina tankar istället för o älta dem. Idag började jag oroa mig för vad folk tänker om mig o sen tänkte jag "och? Vad gör det om dem tänker så om mig? Låt dem göra det isåfall. Det är ju inte ens sant eller hur? Det är ju bara i mitt huvud" o sen släpper jag det. Jag behöver inte oroa mig längre. Jag behöver inte oroa mig för om den eller den tycker om mig. För jag behöver ingen bekräftelse. Jag får tillräcklig bekräftelse från mina vänner o familj som bryr sig om mig. Även om jag ibland söker mer bekräftelse hos dem ibland men jag vet att jag inte behöver det. Jag gömmer mig lite just nu bara. Jag är snart tillbaka. Mitt rätta jag är snart tillbaka.